Nej nu blir det för mycket!

Jag har bestämt mig för att lägga ner denna bloggen nu. Det blir bara besvärligt att ha tre bloggar på gång. Jag har märkt att det inte blir så mycket bloggande här och det lilla jag skriver om böcker, filmer och kultur kan jag gärna göra på Kristallenabloggen. Mat och vinbloggen däremot är bra att särskilja tycker jag eftersom vi huvudsakligen skriver in bra recept på den och dessutom har ju maken tagit till sig den.

Surt sa räven...

Jag hann inte läsa färdigt Keplers deckare. Hann bara till sidan 309 då det var dags att lämna tillbaka den till biblioteket. Jag hann ju inte läsa så mycket förra veckan då jag hade fullt upp med förberedelser för födelsedagskalas för Callemannen och diplomeringsfesten/kräftskivan.

Hur som helst var den fantastisk spännande och välskrivet för att vara en deckare faktiskt och jag ser fram emot att snart få läsa fortsättningen.

Handlingen utspelar sig i Stockholm och runt en hypnositör (naturligtvis, därav titeln). En serie brutala mord som en 15-årig pojk har begått finns också i handlingens mittpunkt.

Kepler

Har börjat läsa Lars Keplers (eller författarparet Alexander och Alexandra Coelho Ahndoril)deckare Hypnositören och det blev förkortad lånetid eftersom det är kö på den. Jag har endast tre dagar kvar på mig så det blir nattmangling nu eftersom jag aldrig hinner läsa på dagarna.

Den är bra så det skall nog inte bli några problem egentligen. Jag återkkommer i ämnet...

"Dödens kemi" av Simon Becket är en deckare som inte skiljer sig så värst mycket från andra deckare men den var lättläst som i och för sig de flesta deckare är men den var dessutom välskriven vilket inte är fallet med alla deckare.

Bokens handling utspelar sig i en liten by dit en läkare kommer som har särskilda kunskaper om döda kroppar. Han får kasta sig in i jakten på en sadistisk seriemördare utan att egentligen vilja det och upplösningen är minst sagt oväntad.

Nästa bok som jag läste på resan till Kreta var Viveca Sten: "I de lugnaste vatten" Också den var relativt lättläst men tyvärr inte välskriven. Det fanns flera luckor i den och språkmässigt tillför den inte särskilt mycket tyvärr. Handlingen utspelar sig i Sandhamn vilket i och för sig är lite roligt att läsa om tycker jag. Författaren har sommarställe där också och boken är hennes debutroman. Hon är till vardags chefsjurist och det märks i boken att hon har sådana kunskaper.

Sträckläsning

Nu har jag läst Tess Gerritsens thriller Dödens väntrum i ett sträck från igår och den var verkligen bra.

Handlingen utspelar sig i Boston USA och huvudpersonen Toby Harding är en hårt arbetande akutvårdsläkare som får in en förvirrad man på sin avdelning. Mannen försvinner spårlöst och snart anländer ännu en patient med liknande symtom. Toby får skulden för förvinnandet och inleder egen spaning för att få förklaring till vad som händer på det privata vårdhemmet där de lovar evig ungdom.

Tess Gerritsen har gjort en gedigen research och har tilloch med referenser från vetenskapliga tidskifter och ibland är operations- och obduktionsskildringarna lite väl magstarka. Jag rekommenderar inte boken till gravida!

Gotlandsdeckare

Det har sista tiden blivit mycket Mari Jungstedt faktiskt. Jag började med att läsa hennes. Den döende dandyn innan vi åkte till Gotland och fortsatte med I denna ljuva sommartid när vi befann oss på Gotland.

Eftersom de är lättlästa och framförallt snabblästa, så köpte jag Den inre kretsen som pocketbok och den har jag precis läst ut nu, så nu känns det lite tomt.

Framförallt var det roligt att läsa miljöbeskrivningarna och vi kunde resa i Mari Jungstedts fotspår och det är extra roligt. Nu när jag läst den intre kretsen så kunde jag se en del utav platserna för mitt inre eftersom vi varit där och det ger en bok mervärde.

Annars tycker jag nog inte Jungstedt hör till de bästa författarna jag läst. Man kan läsa lite slarvigt och ändå inte missa så mycket. Det finns luckor i storyn och mycket upprepar sig. Fantasin tryter lite ibland och har man läst tre utav hennes deckare så räcker det egentligen om man inte som jag tycker att miljöbeskrivningarna är givande.

Skumtimmen

På resan till Teneriffa tog jag bland annat med boken "skumtimmen" av Johan Theorin. Jag stäckläste den för den var verkligen bra. Johan Theorin har verkligen skrivartalang. Det går knappt att lägga ifrån sig boken.

Handlingen utspelar sig på norra Gotland i tre olika tider: nutid, 70-talet och 40-talet. En liten pojke försvinner på Alvaret 1972 och omkring detta kretsar bokens handling och får slutligen sin upplösning i nutid. Mitt betyg blir 5.

Rallybrudar

I går kväll såg vi en rolig film med många bra svenska skådespelare bland annat Eva Rööse och Maria Lundqvist, och vill få sig ett gott skratt så är det ett bra val. Filmen tog även upp genusperspektivet och synen på kvinnosysslor.

Eva Rööse spelar en vetrinärassistent som får plats i norra Värmland och hon tar jobbet på grund av körningen mellan gårdarna, där hon kör rally. Filmen utspelar sig i mitten på 60-talet och det är roligt att se interiörer och miljöer från den tiden tycker jag.

Nattfåk av Johan Theorin

Boken Nattfåk är Johan Theorins andra bok och jag har just läst färdigt den och slängde mig genast på hans första bok Skumtimmen.

Gissa om jag tyckte Nattfåk var läsvärld! Den slök mig med hull och hår faktiskt. Jag gillar böcker som är lite annorlunda och inte är så genrerena och tydliga. Denna bok var på sätt och vis en deckare men ändå inte.

Handlingen utspelar sig på Öland, och det handlar om en ung familj som köper ett gammalt hus som de börjar att rusta upp. De har tröttnat på Stockholm där de har sålt sitt hus de nyss rustat upp.

Utan att avslöja för mycket så visar det sig att det spökar på den gamla gården och det händer otäcka saker...

Islossning av Barbara Voors

Barbara Voors bok Islossning grep tag i mig direkt. Det är en genreöverskridande bok på sätt och vis då den skildrar relationer, sorg, vardagsliv samtidigt som det utvecklar sig mot deckargenren mot slutet. Den är välskriven och den var sannerligen inte lätt att lägga i från sig när man väl hade tid att läsa.

Boken utspelar sig i Stockholm och i Bretagne. Den hoppar i tid och skildrar fyra olika personers perspektiv på det som hände när Fredrik och hans nioåriga dotter Elin försvann ute på isen vid Waxholm. Det är en bok jag varmt kan rekomendera!

Patrik 1,5

Igår såg vi filmen Patrik 1,5 en film som man nog kan räkna till "feel-good-filmerna". Den var varm och känslosam med både humor och ironi. Filmen belyser våra fördomar och speglar ett homopars våndor och glädjeämnen på ett fin sätt.

Jag tycker mycket om svensk film bland annat för att svensk film speglar vårt samhälle och jag gillar svenska skådespelare särskilt mycket.

Gosskören

Jag såg en jättebra film härom kvällen. Maken var för trött för att se den eftersom han flyger och flänger över hela Sverige denna veckan.

Filmen var fransk och den tog sin början med en äldre konsertdirigent fick påhälsning från en annan äldre herre som han inte sett på 50 år sådär. Handlingen tog sig sedan tillbaka till deras barndom vilken de en tid gemensamt hade spenderat på ett barnhem för pojkar.

Filmmusiken var underbar och särskilt gosskörspartierna. Det var en varm och känslofylld film som inte lämnade mina ögon torra.

Betyg 4

The ninth gate

Vi såg en bra film i helgen. Den hade titeln "The ninth gate" och det var Johnny Depp som spelade en bokhandlare som handlade med gamla böcker. Han fick ett uppdrag av en boksamlare att åka till Europa och söka upp två andra boksamlare som hade varsitt exemplar av en sällsynt bok för att undersöka vilken av böckerna som var äkta.

Det var lite av en skräckis och den var faktiskt riktigt bra som så många andra filmer som Johhny Depp är med i.

Den får betyg 4 och nu väntar ännu en film av Johnny Depp: Sleepy Hollow.

Tropa de Elite

Vi såg filmen Tropa de Elite häromdagen och jag vet egentligen inte varför jag valde den för det var inte en film i min smak. Maken tyckte lite bättre om den än mig men inte mycket.
Filmen som är brasiliansk gav en inblick i ett korrumperat samhälle och utspelade sig i Rio de Janeiro. På det sättet var den intressant på ett otäckt sätt.

Det jag tyckte sämst om den var det råa våldet och blodet, den var stundtals mycket svår att se på tycker jag men det som jag tyckte var bra var att berättaren var trots det hårda skalet visade sig ha känslor och hjärta innerst inne.

Det blir betyg 2 för den filmen.

Mera Johnny Depp

Igår såg vi filmen "From Hell" med Johnny Depp i huvudrollen som kriminalare som hade för avsikt att avslöja Jack de Ripper eller Jack uppskäraren som härjade i London 1888 och mördade prostituerade i Whitechapel. Usch ja, men filmen var jättebra om man bortsåg från allt blod och läbbiga bilder på de mördade flickorna.

Johnny Depp är en oerhört skicklig skådespelaren och fotot i filmerna han är med i är också lite speciellt. Jag tycker det är ett speciellt vackert ljus och jag tycker bättre om vackert foto än filmer som är filmade med handkamera och blir fladdriga och hoppiga så man får ont i huvud.

Dessutom är det roligt att se lite påkostade "kostymfilmer" om man kan kalla From Hell det. Miljöerna i London såg autentiska ut även om de kanske inte var det.

Betyg blir en klar 4 för min del.

Finding Neverland

I helgen såg vi bland annat en film med Johnny Depp som var helt fantastisk.
Den hette Finding Neverland och byggde på författarn som skrev Peter Pan. Johnny Depp är ju lite kräsen med vad han åtar sig för uppdrag, så filmer med honom är ofta bra. Den senaste vi såg dessförinnan var musikalen Sweeney Todd som också var helt fantastiskt bra trots allt blod...

Jag var helt söndergråten när jag sett Finding Neverland, som var lite sorglig men som sagt mycket bra.

Betyg en femma

Sista boken från Finistiere

Bodil Malmsten har ännu skrivit en bra bok. Jag har läst den nu och på sina ställen så skriver hon så träffande och roligt så jag ligger och vrider mig av skratt.

Jag tycker Bodil Malmsten är dubbel på något vis. Hon skriver poetiskt och man vet inte om man skall tro det hon skriver eller inte. Hon hävdar att hon inte skriver om hennes eget liv, men man får hela tiden den känslan. Hon skriver att hon inte vill vara ett offer, men man tycker synd om henne. Samtidigt visar hon att hon är en stark kvinna och hennes repliker är reptilsnabba och ibland sylvassa.

Jag gillar henne jättemycket och mitt betyg på boken blir en 4:a

En vampyrs bekännelse

Igår såg vi filmen "En vampyrs bekännelse" med Brad Pitt och Tom Cruise. En sällsynt tråkig och blodig film som inte lämnar några större avtryck i mitt filmminne. Garanterat har jag glömt den inom några veckor. Tyvärr höll inte storyn någon hög kvalitet och det var stora luckor i den. Inte var det mycket till skräckrulle heller som jag faktiskt längtade efter.

Filmen börjar och slutar i ett nutida San Fransico och utspelar sig därimellan i 1700-talets New Orleans, 1800-talets Paris och just tidsresan är intressant i och för sig.

Emellanåt var filmen så absurd så vi var tvungna att titta på omslaget om den ändå inte var klassad som komedi men det var den inte till vår stora förvåning.

Enda behållningen med filmen var faktiskt just de två manliga skådespelarna och att det var miljöskildringar från olika tider och platser så därför får den inte bottenbetyget 1 utan får en 2:a.

Tristan + Isolde

Vi såg filmen Tristan + Isolde som bygger på en fransk medeltidshistoria som Wagner också har gjort en opera på.

Filmen var välspelad med mycket vackert foto och miljöskildringar, men den var också en våldsamt romantiskt bad-feeling film eftersom det var ett olyckligt slut som är så vanligt i just Operahistorier. Snyft, snyft.

Galakväll

Ja nu är det trångt om galorna. Vi brukar inte titta på dem förutom guldbaggegalan som ju går ikväll på TV 1. Den måste man ju se på. Där är ju ingen reklam heller och det är bra.

Vi är med i en filmklubb, så vi får dvd-filmer skickade till oss såfort vi sett och skickat tillbaka dem vi fick förra gången. Just nu har vi inga hemma för vi skickade båda två i går kväll. En fördel med filmklubben är att man alltid nästan har filmer hemma för de sänder med vändande post. I morgon får vi 2 filmer om allt går som det ska och det brukar det alltid.

Det är så bra för om man upptäcker en bra regisör eller manusförfattare, så kan man se många filmer av samme regisör och på det viset upptäcka nya filmer som man aldrig skulle sett annars.

Just nu har vi sett några riktigt gamla filmer(70-tal)av Ettore Scola och vi tycker de är riktigt bra faktiskt. Den senaste vi såg var "en alldeles särskild dag" med Sophia Loren och Marcello Mastroianni.